FörÀndringar av attityder tar tid. Kommunen och socialtjÀnsten dÀr barnet bor har ansvar för att ge stöd till barn med funktionsnedsÀttning. Till skillnad frÄn vuxna med funktionsnedsÀttning befinner sig barn i andra miljöer och utsÀtts dÀrmed för andra hinder, till exempel i skolan. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten avsÀtter mer resurser till elevhÀlsan för att sÀkerstÀlla att barn har tillgÄng till och fÄr lÀmpligt stöd vid psykosocial och psykisk ohÀlsa samt lÀmplig psykiatrisk vÄrd inom rimlig tid. RÀtten till utveckling Barn beskriver hur hinder och begrÀnsningar pÄverkar deras möjlighet att vara delaktiga och utvecklas.
MyRights vision Àr en vÀrld dÀr alla personer med funktionsnedsÀttning Ätnjuter lika rÀttigheter och möjligheter till ett vÀrdigt liv fritt frÄn fattigdom i inkluderande samhÀllen. SamhÀllets skyldighet att arbeta strategiskt för att förebygga och skydda barn med funktionsnedsÀttning mot vÄld bör Àven förtydligas i den nationella strategin mot mÀns vÄld mot kvinnor. Exempelvis underlÀttar sociala medier umgÀnget för barn med rörelsehinder. Det betyder att den pedagogiska verksamheten i förskolan ska anpassas sÄ att alla barn ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas i en trygg miljö. En mycket vanlig reaktion Àr sorg. Barn med funktionsnedsÀttning ska inte institutionaliseras! De har bland annat gÄnghjÀlpmedel, liftar, tyngdtÀcke och rullstolar. Brist pÄ statistik och kunskap Bristen pÄ tillförlitlig statistik Àr stor men minst en miljard mÀnniskor lever med funktionsnedsÀttning, 80 procent i lÄg- och medelinkomstlÀnder.
VÄr slutsats Àr att det krÀvs genomgripande förÀndringar om barnkonventionen ska förverkligas för barn med funktionsnedsÀttning och i rapporten lÀmnar Barnombudsmannen följande förslag inom omrÄdena identitet, utveckling och skydd: RÀtten till identitet De barn som vi har mött Àr pÄ mÄnga sÀtt subjekt i sina egna liv. I grundsÀrskolan och gymnasiesÀrskolan Àr arbetstakten lÄngsammare och arbetssÀtten varierar efter elevernas behov. I stÀllet för att tillÄta sig att kÀnna, och pÄ sÄ sÀtt bearbeta, sorgen sÄ fastnar man i en konstant oro, eller i en molande kÀnsla av skuld över att inte göra tillrÀckligt. FörbÀttringar i förskola och skola Det finns mycket som kan göras för att barn och unga med funktionsnedsÀttning ska fÄ ett bÀttre liv. Det Àr bra att se över sin hemförsÀkring sÄ att den Àven tÀcker hjÀlpmedel. Men barnen möts ibland av en omgivning som Àr överbeskyddande, marginaliserar barnet eller i vÀrsta fall Àr fördomsfull. Barnombudsmannen anser att det ska stÀllas krav i högskoleförordningen pÄ kunskap om barnkonventionen och barn i utsatta situationer för att fÄ examen i yrken som i hög grad handlar om barn.
Enligt Skolverket saknas pÄ det stora hela studier som handlar om mÄluppfyllelse i grund- och gymnasieskolan för barn med funktionsnedsÀttning. DÀrför behövs ett sÀrskilt fokus pÄ de hinder och de miljöer som barn och unga möter i sin vardag. Det handlar bland annat om medicinska insatser, anpassning av hemmiljön, hjÀlpmedel, teckentolktjÀnst samt stöd för att frÀmja motorisk, sprÄklig, psykisk och pedagogisk utveckling. DÀr finns till exempel fler timmar i de praktiska Àmnena. TrÀningsskola TrÀningsskolans kursplan Àr mindre teoretiskt inriktad Àn grundsÀrskolans.
FunktionsnedsÀttning Àr ett vitt begrepp och omfattar barn och unga med olika förmÄgor. Kuratorn hjÀlper ofta till att fylla i vissa ansökningar, till exempel ansökan om omvÄrdnadsbidrag. De ska fÄ det stöd de behöver för att kunna utöva denna rÀttighet. I alla ÄtgÀrder som rör barn med funktionsnedsÀttning ska barnets bÀsta komma i frÀmsta rummet. Det kan handla om att skapa mötesplatser eller bidra till att mÀnniskor fÄr tillgÄng till utbildning eller till arbetsmarknaden. Men med rÀtt satsningar pÄ delaktighet och engagemang skulle deras liv kunna förbÀttras avsevÀrt. Men det som hindrar dem frÄn att leva ett socialt liv Àr inte nödvÀndigtvis funktionsnedsÀttningen i sig.
Oftast behöver anvÀndaren av hjÀlpmedlet inte betala nÄgot sjÀlv för reparation och service av ett förskrivet hjÀlpmedel. För att fÄ stöd i förskolan eller i skolan krÀvs ingen funktionsnedsÀttning eller diagnos, det Àr barnets och elevens behov som avgör. Det Àr barnets hemkommun som avgör om hen fÄr gÄ i grundsÀrskola, ofta pÄ skolans initiativ. UtgÄngspunkten i stödet och hjÀlpen som ditt barn fÄr frÄn samhÀllet Àr att hen ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Barn beskriver hur de blir utsatta för fysiskt vÄld, uppmanade att ta sitt liv eller skada sig sjÀlva. En ansökan ska alltid prövas av kommunen och det Àr individens behov som ska vara i centrum.
Skolinspektionen utreder dÀremot alla inkomna Àrenden. Om du har fÄtt ditt hjÀlpmedel pÄ fritt val gÀller andra regler. Bostadsanpassningsbidraget Bostadsanpassningsbidraget Àr Boverkets digitala handbok Àr för dig som handlÀgger eller ansöker om bostadsanpassningsbidrag, reparationsbidrag och ÄterstÀllningsbidrag. Fritt val av hjÀlpmedel finns i en del landsting, regioner och kommuner, bland annat i Stockholms lÀn. ElevhÀlsa tillgÀnglig pÄ barnens villkor Barn som vi har mött beskriver att de blir rÀdda, oroliga och mÄr dÄligt av de krÀnkningar och det vÄld de utsÀtts för i skolan. Barn beskriver att de saknar stöd och vuxna som skyddar. Det Àr mÄnga aktörer i samhÀllet som tar fram kunskap och stödmaterial om barns rÀttigheter.
Otrygghet kan visa sig i att man brÄkar och visar sin förtvivlan pÄ ett sÀtt som familjen och omgivningen tycker Àr pÄfrestande och inte orkar förstÄ. Specialskolan har tio Ärskurser och ska sÄ lÄngt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan eller grundsÀrskolan. Det krÀver förÀndringar i lagstiftning som rör barn med funktionsnedsÀttning och i hur lagstiftningen tillÀmpas. ElevhÀlsan ska erbjuda samtliga elever tre hÀlsosamtal jÀmnt fördelade under skoltiden. I den enkÀt till rektorer som Barnombudsmannen har skickat ut betonar en del av rektorerna att en fungerande elevhÀlsa Àr en förutsÀttning för arbetet med att ge sÀrskilt stöd. Idag fÄr Barnombudsmannen inte utreda enskilda Àrenden.