Så det är ju konstigt att man har ignorerat det i Fader vår. Förutom detta proeúchomai så använder den en rad andra ord: aitéo , bedja, begära. Både 1917 års bibel och bibel 2000 antyder i sina översättningar att Fadern frestar till synd. Och det är ju sant. Giv oss i dag vårt dagliga bröd! För det gällde ju att förbli i tron. Enligt lexikonet i Studiebibeln så anges att vissa ord är aoristus, som jag redan nämnt, men även samtidigt är imperativ.
Nu tycks översättarna ha genomgående valt att imperativformen skall dominera. Men nu är det faktiskt så att Fadern är inte i himlarna och tydligen inte heller hos ärkebiskopen i Uppsala. För det handlar ju inte enbart om att anropa utan också om att få kontakt. Och utsätt oss inte för prövning, Utan rädda oss från det onda. Och inte bor Fadern i någon kyrkobyggnad heller här på jorden; i hus som byggts av människohänder. Sen försöker han förleda oss andra att tro att inte heller vi kan vara Guds barn.
Betänk dock — och Gud give oss i denna stund öppnade ögon att se! Ty den försummade kärleken, det ovänliga svaret, den nedlåtande minen, den hårda blicken, och mycket annat hopar skuld på skuld på skuld som tynger oss och binder oss och tar ifrån oss vår frimodighet och hindrar vår vandring och gör oss till problem för andra. Bibel 2000 Och sedan finns följande tillägg, som emellertid saknas i de äldsta och bästa handskrifterna: Ty riket är ditt, och makten och härligheten, i evighet. Ty innan brödet dukas fram på altaret har bonden och mjölnaren, och grossisten och kontorsflickan och diakonissan och posttjänstemannen och kyrkväktaren, och många, många fler, arbetat med detta bröd. Urvalet ur hans samlade skrifter gjordes av Amy Moberg med Lina Sandells hjälp, och första utgåvan kom 1873. Hjälp oss att kunna se våra egna synder och ärligt bekänna dem och längta efter förlåtelsen ty då blir det lättare att snabbt räcka handen till försoning åt dem oss skyldiga äro.
En kvinna som medvetet lade an på att förföra en man, kallades ponerá. Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder. Det är därför, för att vi alla har bittra rötter i oss, som inte är bra och som ibland kommer fram och gör skada. Under denna vandring skall vi få träffa Fader vår som är i himmelen. Hedegård, 1964 Fader vår, som är i himlen.
Varför svarar inte Gud på våra böner? Till detta hjälp oss, käre Fader i himmelen! Amen, amen, det betyder: Ja, ja, så skall det ske. Fader vår som är i himmelen. Var dag har nog av sin egen plåga. Då förstår vi att himmelen inte är någonstans ovanför oss utan mitt ibland oss och i oss. Låt ditt namn bli helgat.
Givit , 2 :a person singularis aoristus 2, imperativ aktiv. I den grekiska mytologin är kärlekens gud den mest tragiska av dem alla. Vår fader, du som är i himlen. Pröva oss inte med så mycken framgång att vi frestas att tro att vi klarar livet utan Dig. Och inled oss icke i frestelse utan fräls oss från det onda! Det såg ju alla när de såg hur Jesus gick omkring, gjorde väl och hjälpte alla. Sådan är ofta vår kärlek: ett löfte som vi har svårt att hålla, ett försök som snabbt torkar in eller avdunstar, ungefär som när solen går upp på morgonen och fördriver nattens dagg.
Ack saliga ro och glädje! När han får som han vill blir det på jorden såsom i himmelen. Även om alla våra jordiska kärlekar skulle falla i bitar och vi inte hade mer än stoft i händerna, så har vi alla alltid Guds unika och trogna kärlek. Inte ens våra fiender vill vi behandla obarmhärtigt, eftersom Gud har visat och fortfarande visar oss barmhärtighet. Vi kan alltid förtrösta på Guds ord, som befriar oss från skulden och ger oss frid och glädje. Också aposteln Petrus blev rädd och flydde. Vårt dagliga bröd giv oss idag. Fader vår, som är i himmelen! Hjälp oss att ständigt ta emot Din kärlek och leva ut Din kärlek ty så helgar vi Ditt namn.
Men vi ber i denna bön att Gud skall lära oss inse denna välgärning, så att vi med tacksägelse tar emot vårt dagliga bröd. Det sa ju Jesus också. Män och kvinnor är för evigt kärlekstiggare, - vi är kärlekstiggare, vi behöver kärlek — de söker en plats där de äntligen kan bli älskade, men finner den inte. Detta är långt viktigare och underbarare än att tjata om dagligt bröd, som vi bevisligen erhållit eftersom vi faktiskt fortfarande lever. Densamme Anden vittnar med vår ande, att vi är Guds barn.
Det första steget i varje kristen bön är att stiga in i ett mysterium: Guds faderskap. Stanna en lång stund vid varje bön. I bönen vänder vi oss till Skaparen, som ger oss livet. Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. Annars så dör den personen. Nej det är alltid människans egna begärelser och lockelser som hon frestas av. De där två som älskade varandra så högt förra veckan, idag hatar de varandra: det ser vi varje dag! Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.