Men det er kun begyndelsen. En af Ärsagerne til dette er at MÊlkevejen drejer rundt. Dog har brugen af solenergi indtil videre haft den store begrÊnsning at der jo kun er energi at hÞste sÄ lÊnge solen skinner. De trenger deretter inn i den Þvre atmosfÊren i , og er opphavet til. Om vi observerade solen frÄn rymden skulle den vara vit.
SÄdana material Àr dominerande i det inre solsystemet bland stenplaneterna och. Den del av detta moln som skulle bli solsystemet började kollapsa och bevarande av Ästadkom en allt snabbare rotation. Dessa antas inte ha kunnat fÄ sina omloppsbanor som en konsekvens av Neptunus utÄtvandring vid solsystemets bildande. Den en har Þkt med omkring 30 prosent fra den ble dannet til i dag. I astrologiens verden spiller solen ogsÄ en meget central rolle, for ifÞlge astrologer symboliserer den nemlig essensen af hvad vi er. Planeterna Àr i skala till varandra. Alle energikilder vi bruker pÄ , unntatt , er lagret solenergi.
Faktum Àr att solen innehÄller fotoner i samtliga kÀnda fÀrger. Den första centauren som upptÀcktes, , har Àven klassificerats som en komet eftersom den visar upp en pÄ samma sÀtt som kometer gör dÄ de nÀrmar sig solen. Alligevel er den noget helt sÊrligt for os, for uden Solen ville livet ikke kunne eksistere pÄ Jorden. Det ser man bland annat i regnbÄgar och nÀr ljuset bryts genom ett prisma. En massiv stjerne forbruker sin tilgjengelige hurtigere enn en mindre massiv stjerne.
Hvis jordkloderne blev mast sammen sÄ der ikke var noget tomrum, kunne der vÊre 1. I 1960 viste mÄlinger av bevegelser pÄ soloverflaten at den vibrerte. Himlen ser blÄ ud fordi det blÄ lys, der bliver sorteret fra det hvide lys, spredes ud i atmosfÊren, og lyser derfra i alle retninger. Sammen med omkrets rundt solen pÄ 66. Solen har mange forskjellige lag Solens mange lag kjerne, strÄlingssone, konveksjonssone, fotosfÊre, kromosfÊre, osv. Selve solen blev anskuet som enten Þjet eller kroppen af Ra.
Under totale kommer kromosfĂŠren til syne som en rosafarget, 3000â5000 km tykk krans rundt mĂ„neranden. NĂ„r den har vĂŠret igennem sin fase som rĂžd gigant, vil den kolapse, men beholde sin masse, og vĂŠre pĂ„ stĂžrrelse med Jorden. Temperaturen vil, grundet den store overflade, falde, og solen bliver derfor mere rĂžd. Da tetthet og temperatur ble tilstrekkelig hĂžy i Solas indre startet kjernebrenningen og den begynte Ă„ strĂ„le. Med en avstand pĂ„ 19 milliarder kilometer fra Sola ble det bekreftet at den befant seg utenfor vĂ„r solboble, kalt heliosfĂŠren, og den beveget seg inn i det interstellare rommet.
IfÞlge noen teorier skal Jupiter ha migrert innover i solsystemet fÞr dannelsen av andre planeter som Saturn. Solen har alltid varit viktig i mÀnniskans olika religioner. De registrerte at flyttet seg fra dag til dag, fra Þst mot vest pÄ solskiven, og konkluderte med dette at den roterte. Fra overflaten bruker fotonene bare Ätte minutter pÄ reisen til Jorden. De Àldsta stjÀrnorna innehÄller endast smÄ mÀngder metaller, medan nyare stjÀrnor har betydligt större mÀngder.
Till exempel den astronomen och den grekiska filosofen spekulerade dock i en , det vill sÀga att solen var i centrum och att jorden rörde sig runt denna. Solas rotasjon ble fÞrste gang lagt merke til og beskrevet av og som i 1610 tok i bruk sine nye tilgjengelige. Hvis universet bare var uendeligt stort, og MÊlkevejen var den eneste galakse, ville det slet ikke give mening at tale om bevÊgelse. Neptunus Ätföljs av ett antal i samma omloppsbana, sÄ kallade , i 1:1- med planeten. . Hvis du gerne vil have et indtryk at hvordan disse ser ud, kan vi anbefale denne video: Det kan dog ikke udelukkes, at hvis man herfra tager endnu et skridt op, og ser pÄ vores univers, sÄ er det mÄske ogsÄ blot ét blandt milliarder af universer. Pluto och dess mÄnar befinner sig i 3:2 banresonans med Neptunus och har gett namn Ät gruppen som alla befinner sig i samma typ av omloppsbana.
Den ger ocksÄ ifrÄn sig mer strÄlning frÄn sitt inre, dock inte lika mycket som Saturnus och Jupiter. Det inre solsystemet Àr den traditionella benÀmningen pÄ den region som innehÄller stenplaneterna och asteroiderna. Ganymedes, den största av solsystemets mÄnar, Àr större Àn Merkurius. Den yttre grÀnsen av heliosfÀren, , Àr den punkt dÀr solvinden till sist helt avtar och dÀr den interstellÀra rymden börjar. NÀr allt vÀte i solen har förbrukats kommer denna viktiga stjÀrna att i princip endast bestÄ av helium. Hur norrskenet ser ut beror pÄ mÀngden partiklar och vilka gaser som rör sig i atmosfÀren.
DÀrför kan den mycket mindre mÄnen tÀcka hela solens yta. Genom fusionen bildas Àven strÄlning som tids nog letar sig ivÀg till jordens yta. Solen er lavet af omtrent 70% hydrogen, 28% helium, 1,5% karbon, nitrogen og oxygen, og de sidste 0,5% bestÄr af en blanding af mange andre grundstoffer som neon, jern, magnesium og svovl. Solsystemet befinner sig ocksÄ pÄ sÀkert avstÄnd frÄn de kaotiska regionerna i galaxens mitt dÀr nÀrliggande stjÀrnor stÀndigt skulle skicka in kometer frÄn Oorts moln mot de inre delarna av solsystemet, och i vÀrsta fall kanske rycka planeterna frÄn dess banor. Den största strukturen inom heliosfÀren Àr det spiralformade som bildas nÀr solens roterande magnetfÀlt interagerar med det interplanetÀra mediet.
PĂ„verkan frĂ„n Jupiters gravitation har gjort att materialet i bĂ€ltet aldrig har kunnat samlas för att vĂ€xa till en vanlig planet. DĂ„ uppstĂ„r ett elektriskt fenomen som kallas norrsken. . VĂ„r stjĂ€rna lyser klarare Ă€n 85 procent av de andra stjĂ€rnorna i Vintergatan. Men det er noen mĂ„ner som kanskje er mest interessante. FĂžr trodde vi at Pluto var en Ăžde verden, men nĂ„ tror vi at den nylig var geoÂlogisk aktiv og at den kan ha isvulkaner pĂ„ overflaten. Dess flytande Ă€r unik bland och jorden Ă€r ocksĂ„ den enda planeten hos vilken har observerats.