En Àkta aristokratisk amatör, som hade gÄtt pÄ eller fortfarande studerade vid Oxford eller Cambridge, kunde dÀrför inte gÀrna beblanda sig med professionella cyklister. TÀnk om fotbollsforskarna hade gjort pÄ samma vis. Man kan sÄledes, och det gör ocksÄ Ritchie, se hur kommersiella krafter i form av entreprenörer som tar nya grepp och gör cykeln vad det lider till nÄgot nytt som snart kommer att sprÀnga sÄvÀl klassgrÀnser som könsroller. Den var rentav till skillnad mot dess föregÄngare bekvÀm att cykla. Det gick inte an, dÄ överskreds magiska, sociala streck.
SÄ fungerade det engelska klassamhÀllet. Dessutom fokuserar han viktiga personer inom denna tidiga cykelsport och det Àr bÄde amatörer och professionella cyklister. Efter 10 Är mitt i Ystad har vi lÀmnat staden för landet o ch njuter av att ha kohagar, skÄnska Äkrar och hÀstar alldeles runt husknuten. Lite uppfriskande Àr det dÀrför med en i mÄnga hÀnseenden tung volym som tar just cykelns teknikhistoriska utveckling som utgÄngspunkt för att skapa förstÄelse för sportens utveckling. Fick tag i ett fint fat och underskÄp sÄ nu kan R och pappa jobba vidare.
Boken utgörs av en sammanstÀllning av Ritchies Ph. Bokens starka sidor Àr helt klart den flödande empirin och den spÀnnande huvudtesen. Amatörerna, som var först pÄ vÀgarna med höghjulingarna, var mÀn frÄn de högre klasserna som cyklade för nöjets och sportens egen skull, medan de professionella var arbetare som försörjde sig pÄ tÀvlingsverksamhet, uppvisningar och olika jippon. Rent teknikhistoriskt Àr det spÀnnande att följa hur olika modeller togs fram och hur dessa innovationer till sist skapade den moderna cykeln. Han tvingas i och för sig beklaga Ritchies bristande socialhistoriska och teoretiska kontextualisering, men sammantaget Àr boken ett viktigt bidrag till cykelforskningens kunskapsmassa.
Papers har tryckts i dess publikation Proceedings â och diskussionerna har utvecklats och ny kunskap vunnits. Resonemang och sammanfattningar skyms eller Ă€r delvis satta pĂ„ undantag. En Ă€kta aristokratisk amatör, som hade gĂ„tt pĂ„ eller fortfarande studerade vid Oxford eller Cambridge, kunde dĂ€rför inte gĂ€rna beblanda sig med professionella cyklister. Kort sagt Ă€r boken pĂ„ sina cirka 500 sidor en stor tillgĂ„ng för den som vill studera vad som lĂ„g bakom cykelrevolutionen mot slutet av 1800-talet, en revolution som efter hand kom att förĂ€ndra och pĂ„verka vanliga mĂ€nniskors förmĂ„ga att kunna förflytta sig inom samhĂ€llen och mellan samhĂ€llen, byar och stĂ€der. D-avhandling som lades fram vid universitet i Strathclyde, Glasgow, och som handledare hade han den berömde idrottsforskaren professor J A Mangan. Men Sverige fanns inte med pĂ„ kartan vid denna tid.
EngelsmÀnnen gick förstÄs i brÀschen. En i denna krets, Andrew Ritchie, kanske mest kÀnd för sitt pÄ 1970-talet utgivna cykelhistoriska verk King of the Road, har nu Äterkommit med en kraftfull och djupt empirisk studie, minst sagt, dÀr han driver tesen att tÀvlingscyklingen, med kraven pÄ allt högre fart, pÄ dessa svÄrcyklade, primitiva höghjulingar ni vet de med stora framhjul och pyttesmÄ bakhjul drev pÄ innovationerna som ledde fram till skapandet av den moderna cykeln vi kÀnner den vid slutet av 1800-talet. . Sammantaget Àr det en viktig studie, en guldgruva att grÀva i för alla cykelforskare och cykelintresserade. Dessutom var vi vÀldiga optimister nÀr vi köpte det och tillskrev badrummet en betydligt större yta Àn vad det egentligen har.
Ritchies studie omspÀnner ett brett spektrum dÀr det ingÄr sÄvÀl organisatoriska och ekonomiska dimensioner som mer sociologiska och teknikhistoriska aspekter. Italien kom in senare i bilden liksom andra lÀnder som Sverige. Vi upptÀckte igÄr att vÄrt handfat till badrummet var sprucket. Jag Àr barnsligt förtjust i allt som andas lantliv och har en förkÀrlek till att skriva och sÄklart att fotografera. Men Ànnu mer spÀnnande Àr det möjligen, om man ser det sÄ, att det ocksÄ tÀvlades pÄ fullaste allvar pÄ dessa cyklar. Passade pÄ att köpa ytterligare en söt jutesÀck med godis nÀr jag ÀndÄ var dÀr plus lite annat smÄtt och gott.
Cykeln kom ungefÀr samtidigt som jÀrnvÀgen och sammantagna betydde de oerhört mycket. DÀremot fanns Danmark och danska cyklister med. En sÄdan Àr de betydelsefulla internationella, Ärliga konferenserna som nu hÄllits i mer Àn 30 Är i regi av International Cycle History Conferences. Han uppmÀrksammar Àven entreprenörer som sÄg till att hela det tidiga cykelindustriella komplexet utvecklades vidare. Det hÀr innebar att olika organisationer kom att bildas i England för respektive grupp. DÀremot har jag svÄrt att förstÄ varför Ritchie inte pÄ allvar försöker sÀtta in sitt stora, noggrant insamlade material i en tydligare socialhistorisk och teoretisk kontext, det hade boken vunnit mycket pÄ. Tesen om att tÀvlingarna och jakten pÄ allt högre fart Àr huvudfaktorn bakom utvecklingen driver Ritchie framgÄngsrikt och med en empiri som Àr hÀmtad frÄn frÀmst brittiska kÀllor, men Àven frÄn amerikanska och i viss mÄn franska sÄdana.
Och Stinshuset, ja det förvandlas sakta men sÀkert till vÄra drömmars hem. I Sverige kom ocksÄ amatördogmen att fÄ ett starkt fÀste vad det led, men nÄgra organisationer för professionella cyklister bildades aldrig. Dessa tÀvlingar drog ocksÄ tidigt publik till sig och pengar kom i omlopp etc. PÄ andra sidan har vi emellertid att empirin ofta tar över pÄ ett alltför kategoriskt sÀtt. Det man inte har i huvudet fÄr man vÀl helt enkelt ha i gaspedalen. I förordet framhÄller han att hans examinatorer inte förstod poÀngen med alla hans bilder och foton.
DĂ€r förstĂ„r jag honom vĂ€l eftersom min egen avhandling, som bland annat behandlar bagerinĂ€ringens teknologiska utveckling som en bakgrund till testet av Harry Bravermans stora, uppmĂ€rksammade tes om arbetets degradering under 1900-talet, ocksĂ„ innehĂ„ller annons- och bildmaterial om i mitt fall bagerimaskiner och arbetsinteriörer. Boken, utgiven pĂ„ eget förlag, Ă€r rikt illustrerad med detta kĂ€llmaterial. Under bara de senaste Ă„ren har det kommit en strid ström av nya cykelhistoriska verk, och det Ă€r nĂ„got helt nytt. PĂ„ denna grundval diskuteras sedan med fortfarande lika djuplodande och detaljrik empiri spĂ€nningarna i England mellan amatörer och professionella cyklister. Andrew Ritchie driver i sin nya bok Quest for Speed: A History of Early Bicycle Racing 1868â1903 eget förlag tesen att tĂ€vlingscyklingen, med kraven pĂ„ allt högre fart, drev pĂ„ innovationerna som ledde fram till skapandet av den moderna cykeln som vi kĂ€nner den vid slutet av 1800-talet.