Klassiska skidor tillverkas oftast bara till lĂ€ngder upp till 207cm. Ăr man liten och kraftig sĂ„ bör man vĂ€lja en lite lĂ€ngre skida Ă€n om man Ă€r lĂ„ng och smal! DĂ„ vet jag ungefĂ€r hur lĂ„ng skida jag behöver för bĂ€st möjliga slalomupplevelse. Har du korkhandtag bör du tĂ€cka korken med lite tjockare papper skrivarpapper ej hushĂ„llspapper som du tejpar fast med maskeringstejp. LĂ€ngden pĂ„ en all-mountain-skida bör vara ens lĂ€ngd -10 - 0 cm! SvĂ€ngradien brukar ligga pĂ„ mellan 16 â 25 meter pĂ„ en allmountainskida, vilket gör den lugn och fin i större svĂ€ngar, samtidigt som du kan pressa in skidorna i kortare skĂ€rande svĂ€ngar ocksĂ„. Killen pĂ„ Intersport sade att det Ă€r för svĂ„rt för sĂ„ pass smĂ„ barn som bara Ă€r 1 meter att hantera lĂ€ngre skidor, dĂ€rför skulle de ha kortare skidor. SkidlĂ€ngd: ens lĂ€ngd 0 - -20 cm.
Den allra första skidan som hade rocker var Volants Spatula som kom i prototyp sommaren 2001, vars idĂ© upphovsmannen Shane McConkey fick frĂ„n vattenskidor â breda saker med omvĂ€nt spann rocker och Ă€ven omvĂ€nd skĂ€rning alltsĂ„ bredare midja Ă€n nos och bakĂ€nda, antitestesn till hur carvingskidor Ă€r geometriskt skurna. De renodlade offpistskidorna har som regel en stor svĂ€ngradie, start pĂ„ 20 meter och uppĂ„t, för att fungera vĂ€l i stora svĂ€ngar och höga farter finns dock ett fĂ„tal skidmĂ€rken som kombinerat riktigt breda skidor med kraftig skĂ€rning för att fĂ„ bĂ€ttre egenskaper pĂ„ hĂ„rt underlag. Rockerprofilerna Ă€r antingen, som pĂ„ de mer puderorienterade allmountainskidorna, traditionellt spann under foten med rocker i fram och bakĂ€nda, medan de allra fetaste skidorna 120 millimeter eller mer Ă€r försedda med antingen en riktig full rocker eller, vilket Ă€r vanligare, en platt rocker. BĂ„da rockerprofilerna â full och platt â saknar helt ett traditionellt spann, vilket gör skidan tĂ€mligen dĂ„lig i hĂ„rda fören, eftersom de blir vĂ€ldigt fladdriga om du inte ligger pĂ„ skĂ€r precis hela tiden. En sĂ„dan skida passar dĂ€remot inte sĂ„ bra om man vill Ă„ka fort. Den gör det möjligt att göra nĂ„gra vĂ€ldigt vassa svĂ€ngar med lĂ„g tyngdpunkt och vid ganska lĂ„g fart. För en tyngre, mer erfaren skidĂ„kare kan en för mjuk skida istĂ€llet helt böjas igenom vilket gör den svĂ„rstyrd nĂ€r kraft och fart lĂ€ggs pĂ„ den.
RÀcker det med 108 millimeter? För 4 Är sen Äkte jag pÄ 185-skidor. Det finns skidor skapade för slalom, storslalom, freeride allround, freeride offpist, funcarvin, twintip och nybörjarskidor. Den uppböjda bakÀndan gör att du lÀttare kommer ur svÀngen nÀr föret Àr puder, spÄrat eller lite stökigt. TÀnk pÄ detta nÀr du tar lös handtagen. Mallen har i alla fall gett dig en indikation pÄ hur lÄnga skidor du bör vÀlja.
Den lĂ€ngd du vĂ€ljer pĂ„ dina skidor Ă€r mycket individuell, men det finns nĂ„gra generella riktlinjer. Ă ker du enbart heliskiing i Alaska och Himalaya sĂ„ Ă€r det bara att köpa en lĂ„ng, fet offpistskida med full eller platt rockerprofil. PĂ„ bredare allmountainskidor och de smalare offpistskidorna Ă€r denna rockerprofil standard, den berömda mustaschrockern. Ăr det hĂ„rdkörning i park och pipe vill du ha en nĂ„got smalare midja, kanske en 80-90 millimeter, men ju mer puder du tĂ€nkt Ă„ka med dem eller leka utanför preparerat omrĂ„de â desto fetare lagg har du nytta av. En annan sak som ocksĂ„ Ă€r viktig om mallen ska kunna vara rĂ€ttvis Ă€r att du mĂ„ste vara Ă€rlig nĂ€r du följer de olika stegen. Dagens skidmĂ€rken har alla flera olika skidtyper i sitt sortiment.
Att vÀlja skidor Àr aldrig lika enkelt som för nÄgra Är sedan verkar det som, oavsett vilket Är som almanackan visar. En riktig lÀttviktare, sÀg en skida pÄ under 1400 gram utan bindning, vÀljer du som ska gÄ lÄngt och som kan ge lite avkall pÄ skidans egenskaper utför alternativt att du inte Äker sÄ kraftfullt med mycket fart och kraft nedför, samt Àr lÀtt i kroppen. Detta kÀnns optimalt för min del. För att kunna jÀmföra skidtyper frÄn olika mÀrken behöver man dela in skidorna i olika grupper. Barn 0-4 Är: kroppslÀngden -30 till 35 cm. Ett tips: Om skidan har mycket rocker kan du med lÀtthet vÀlja en lÀngre lÀngd pÄ skidan, mer om det lÀngre ner.
Det Ă€r av detta skĂ€l som skidtillverkare pĂ„ senare Ă„r laborerat extremt mycket med nya material för att kunna göra lĂ€tta topptursskidor som Ă€ndĂ„ Ă€r tillrĂ€ckligt styva och fartstabila nedför. Denna profil hittar du pĂ„ allt frĂ„n pist-, park-, allmountain-, offpist- och topptursskidor. NĂ€r du vĂ€l har valt skidtyp kommer de flesta andra variablerna som Ă€r mer pĂ„ detaljnivĂ„ midjemĂ„tt, svĂ€ngradie, rockerprofil, styvhet etc att falla pĂ„ plats, eller i vart fall vĂ€sentligt att snĂ€vas in. Allmountain â en skida som klarar det mesta Den typiska allmountain-skidan har en midja pĂ„ mellan 90 â 110 millimeter, vilket gör den mĂ„ngsidig bĂ„de vad gĂ€ller att fĂ„ upp den pĂ„ kant i skĂ€rande svĂ€ngar i pistade nedfarter, samtidigt som det Ă€ndĂ„ finns bredd för att ge flyt i ospĂ„rad snö. Pistskidor Den typiska pistskidan har en smalare midja jĂ€mfört med de andra kategorierna, bredden kan variera mellan 65 â 90 millimeter, vilket gör skidan oerhört lĂ€tt att fĂ„ upp pĂ„ kant i en hĂ„rd och brant pist.
En styvare mer avancerad skida behöver mer fart och kraft för att böjas och svÀnga. PÄ senare Är har en del pistskidor ocksÄ försetts med en nÀttare tip rocker, vilket underlÀttar initieringen av en svÀng nÀr du ska svÀnga en skida pÄ skÀr ska den böjas efter att du passerat fallinjen och det som först böjs Àr framÀnden, vilket med lite rocker i nosen redan delvis Àr fixat. Typen av rockerprofil pÄverkar vilken lÀngd du ska vÀlja pÄ skidan. De olika skidtillverkarnas marknadsföringsmÀssiga behov av att differentiera sina produkter frÄn konkurrenternas gör ocksÄ att benÀmningar pÄ i princip samma sak kan skifta, vilket kan förvirra dig som konsument nÀr du ska jÀmföra skidorna. NÀr man ska vÀlja lÀngd pÄ sina skidor Àr det mycket man bör ha i Ätanke.
I kabinliften var det mÄnga som stÀllde skidorna ovanpÄ slalompjÀxan för att de skulle se Ànnu lÀngre ut! SkidlÀngd: ens lÀngd 0 - + 20 cm Ju bredare och lÀngre skidor ju bÀttre flyter du ovanpÄ snön i offpisten. DÀrför ska du inte vara nervös för att vÀlja en som Àr för lÄng. Twintip innebÀr att skidans bakÀnde Àr uppböjd sÄpass rejÀlt att Äkning baklÀnges inte ska vara nÄgra som helst problem. En mjukare skida Àr generellt mer anpassad för lek och lÀgre farter Àn en styvare skida. För 2 Är sen gick jag ner till 170.
För korta skidor innebÀr en kortare livstid. DÀrför har jag beslutat mig för att skaffa mig ett par slalom skidor för att hÀnga med. En lÄng skida ger bÀttre bÀrighet, och det vill du ha i lössnö. Den passar ocksÄ bÀttre för en Äkare som Àr lite lÀttare. Dessa skidor tappar pistegenskaper och flyt i puder, men underlÀttar baklÀngeslandningar och baklÀngesÄkning. DÀrför spelar vikt en stor roll. Sedan kapar du staven till önskad lÀngd och stryker pÄ smÀltlim pÄ rörets övre del och trycker tillbaka handtaget.