Motgångarna har format dig lika mycket som allt det som har gått din väg. Jag vet ju egentligen ingenting alls om alla de där människorna som jag aldrig har mött. De där människorna i livet som är en del av det egna jaget fast ändå inte men som ger luft under vingarna och släpper tanken fri bara genom att jag vet att de finns där. För hur en än tänker är vi ständigt beroende av varandra. När allt som är nu har blivit till då kommer den erfarenheten att göra att du flyger lite längre, lite högre och lite snabbare. Då stiger den upp mot skyn. Då svävar den över markerna, och högt över skogens bryn.
Kanske en slump eller var det kanske mitt hjärtas fågel! Det var inte så lätt för en tidigare proggmusiker att hacka i sig. Det är inte bara dina medgångar och de fina människorna runt om dig som får dig att lyfta och nå dina drömmar. Jag vet vart mitt hjärtas fågel vill flyga, känner luften under mina vingar och är redan på väg! Vad är det som får mitt hjärtas fågel att lyfta och hur skall jag nå dit? Att se det som något som hjälpte mig att veta vart jag vill och gjorde mig stark nog att ta mig dit. När du ser mej när jag finns i dina ögon när jag vet att jag finns till när du hör mej när jag är i dina tankar när jag kan vara den, jag vill då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du ser mej när jag finns i dina ögon då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn När du kommer när du kommer mej till mötes när jag är den som gör dej glad när du rör mej när jag är i dina händer när jag är den som du vill ha då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du rör mej när jag är i dina händer då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn Men när du blundar när du stänger dina ögon och när jag inte kommer in när du tystnar när du vänder dej ifrån mej och när jag inte längre finns då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren med svarta, sorgsna ögon och själen tung som sten Så kom ihåg mej Kom ihåg att va mej nära Och låt mej somna på din arm Och låt mej drömma Låt mej drömma mina drömmar Och låt mej vakna i din famn Då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När jag får drömma min dröm och va dej nära då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn. När Björn Afzelius och jag bestämde oss för att göra en skiva tillsammans 1986 var detta en av de sånger som jag hade liggande i byrålådan som Björn fastnade för.
Även de människorna som får dig att krympa i tanken och får din hjärtas fågel att kura på tallens allra lägsta gren med svarta, sorgsna ögon, och själen tung som sten. Inget mer än att många av dem kommer jag att möta, somliga kommer jag att älska och andra kanske rent avsky. Jag var inte så säker på att vi skulle spela in låten men Björn var mycket entusiastisk. Tanken är viktig, för utan den kan livet sakna riktning när en inte vet vart en vill härnäst. Det kursiverade kommer från en sång av Mikael Wiehe och är nog egentligen en kärlekssång. I själva tanken finns allt och alla ständigt närvarande.
Visst låter det lite som en klyscha men jag har kommit fram till att det är enda sättet att hantera när livet bjuder på väl mycket av det svåra. När du ser mej när jag finns i dina ögon när jag vet att jag finns till när du hör mej när jag är i dina tankar när jag kan vara den, jag vill då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du ser mej när jag finns i dina ögon då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn När du kommer när du kommer mej till mötes när jag är den som gör dej glad när du rör mej när jag är i dina händer när jag är den som du vill ha då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du rör mej när jag är i dina händer då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn Men när du blundar när du stänger dina ögon och när jag inte kommer in när du tystnar när du vänder dej ifrån mej och när jag inte längre finns då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren med svarta, sorgsna ögon och själen tung som sten Så kom ihåg mej Kom ihåg att va mej nära Och låt mej somna på din arm Och låt mej drömma Låt mej drömma mina drömmar Och låt mej vakna i din famn Då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När jag får drömma min dröm och va dej nära då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn. Det hjälper ju föga att ha både karta och kompass med i skogen om jag inte har en aning om mot vilket väderstreck jag ämnar bege mig. Genom att tänka och längta och vilja då bär vi oss fram även genom det som bitvis kan vara svårt. Han arrangerade och spelade in musiken en dag när jag inte var i studion.
En fågel på Taffelberget som landade precis när jag knäppte ett kort. Mina motgångar bär jag med mig och ser dem som det som gör mig starkare. Tanken blir till en språngbräda mellan då och nu. . Att drömma och tänka framåt är kanske själva essensen av att vara människa. Sen fick jag lägga sång på bakgrunden. Mellan det som varit och det som komma skall.
När du ser mej när jag finns i dina ögon när du ser att jag finns till När du hör mej när jag finns i dina tankar när jag kan vara den jag vill Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du s er mej när jag finns i dina tankar Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn När du kommer när du kommer mej till mötes när jag är den som gör dej glad När du rör mej när jag är i dina händer när jag är den som du vill ha Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du rör mej När du kommer mej till mötes Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn Men när du blundar när du stänger dina ögon när jag inte kommer in När du tystnar när du vänder dej i från mig när jag inte längre finns Då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren med svarta, sorgsna ögon och själen tung som sten Så kom ihåg mej Kom ihåg att va mej nära Och låt mej somna på din arm Och låt mej drömma låt mej drömma låt mej drömma mina drömmar och låt mej vakna i din famn Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När jag får drömma min dröm och va dej nära Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn. Fast som jag tänker handlar den lika mycket om att tro på att kunna lyfta och att våga tänka att även jag klarar det som kan tyckas omöjligt. De vi har förlorat och saknar men även de som vi ännu inte har mött. Så länge drömmarna, och målen finns kvar Då flyger mitt hjärtas fågel. . .
. . . . . . .
. . . . .
. . . . . .
. . . . . .