Månfare tänker söka upp dem och hämnas. Samtidigt blir känslan av en bok just ingen alls, vilket är synd. Skogens systrar är den ultimata läsningen för slukaråldern och för den som gillar skräck, spänning och att bli skrämd. Han säger till sina föräldrar att han är i närheten och bygger en by av kottdjur. Tuva anser honom hur som helst vara äcklig och vidrig rakt igenom.
. Skogen är alltså systrarnas riktiga hem och där vill de för alltid förbli, men allting har förändrats sedan föräldrarna försvann och systern Tilda dog och nu har de bara varandra: Tuva, Månfare och Vilda. Och nästa gång han är i Tom gillar inte familjens nya sommarstuga. När han nästa dag går till skogen känner han sig inte ensam. Ironin är kanske svår att förstå för allt för unga men jag har inte riktig koll på i vilken ålder man förstår sig på sådant. En dag börjar det hända mystiska saker. En dag när han badar, fast han sagt att han leker med kottdjur, försvinner hans kläder.
En noga planerad flykt med Tuva i spetsen tar med läsaren in i denna andra bok och detaljer kring flykten bör inte berättas för spänningens skull, men jag kan avslöja att det som följer i flyktens spår är både lite läskigt och dramatiskt. Nu ska jag försöka att recensera denna mystiska, skrämmande spökserie utan att avslöja allt för mycket. Så en dag ser Tom plötsligt hur något rör sig i ögonvrån. De har levt ensamma ute i skogen, sovit i övergivna hus och i jordkällare. Som om det är någon annan där.
När jag vänder mig tillbaka står mina skor plötsligt framför mig. För språket är mycket enkelt, men passar därmed många, samtidigt som det finns ett tydligt budskap och mycket känslor mellan pärmarna. En sak som utmärker Skogens systrar som serie är att böckerna verkligen behöver varandra. . En bok i serien känns halvfärdig utan de andra. Berättelsen börjar med Tuva som vantrivs hos sin fosterfamiljen och hon är mitt uppe i planerarna att rymma för att hitta sina systrar. Ska de alltid leva på flykt, utan någon fast punkt i tillvaron? En dag när han badar, fast han sagt att han leker med kottdjur, försvinner hans kläder.
Är hon en snäll gammal dam som bara vill ha sällskap, eller är hon ute efter något annat? Om de tre föräldralösa systrarna, underliga och lite farliga, som skrämmer honom men som han inte kan låta bli att träffa. Nu - sex år senare - kom en oväntad fortsättning på boken och minst en till del är planerad. En dag ser han någon, mat försvinner från jordkällaren och något verkar skumt. Jag tänker inte avslöja vad som händer men det är riktigt nervkittlande ett tag och mycket obehagliga saker händer. Jag gillar verkligen hans fyndiga kommentarer och sätt att vara: Precis när jag tagit på mig regnkläderna och är på väg ut stoppar pappa mig. Jag står inte ut med hans smaskande och tunga suckar. Så en dag ser Tom plötsligt hur något rör sig i ögonvrån.
Läs min recension här: Skogens systrar är den ultimata läsningen för slukaråldern och för den som gillar skräck, spänning och att bli skrämd. Men det hade behövts mer av i alla böcker, för jag kan fortfarande inte riktigt förlika mig med känslan av att det här egentligen är en bok som delats i tre. Pappa stannar hammocken och för fingret mot munnen. Ironin är kanske svår att förstå för allt för unga men jag har inte riktig koll på i vilken ålder man förstår sig på sådant. Deras föräldrar har övergivit dem och finns inte längre i deras liv. Hela tiden rädda att bli upptäckta, tillfångatagna och placerade i fosterhem.
Men bara efter att det gått några dagar börjar Tom och hans föräldrar uppleva mystiska saker börja hända som att det försvinner mat ifrån jordkällare och den dagen som Tom badar i insjön i närheten av huset försvinner alla hans kläder för att han sedan hitta dom utsprida runt omkring i skogen. Men här har författaren lyssnat på sina läsare och kommit ut med en fjärde del. Problemet är att böckerna för sig inte är någonting utan varandra och det känns mest som en bok som delats i tre, vilket blir lite märkligt. Böckerna har jag lyssnat på genom appen. Den äldsta av systrarna, Månstråle är inget barn längre, hon är tonåring nu och hon undrar hur resten av deras liv kommer att bli. Hemma vid stugan försvinner saker, morötterna och potatisen, Tom ser saker röra sig och märker hur det prasslar i buskar.
Tom förstår sig inte riktigt på dem , men kan ändå inte låta bli att träffa dem. De tre tillsammans måste skapa sig en ny framtid i en miljö som de känner att de hör hemma i. Det är jag som ritar illustrationerna till Barnboksprat vid olika teman etc. Han gillar gator, asfalt och trottoarer. Visst saknar jag illustrationer, speciellt då det är Peter Bergting som skapat framsidan av böckerna och jag älskar hans illustrationer. Två gånger har Månfare känt av Tildas närvaro, men efter ett tag har hon tappat bort henne igen.
Peter Bergting har illustrerat omslaget och det lockar säkerligen unga läsare med intresse för mystik. Jag har två barn Wilma, född 2009 och Anton, född 2013. Den är ganska seg och det händer inte så mycket. Hur länge ska hon orka ta hand om sina systrar? Jag som älskar ruskigheter gillade verkligen den här boken! Petrus Dahlin bygger sin serie på en unik och mycket spännande idé. Med skräck i blicken ser jag mig omkring.