HĂ€lsingland, Medelpad, Ă ngermanland samt Ă ngermanna lappmark. GĂ€strikland, HĂ€lsingland, HĂ€rjedalen, JĂ€mtland, Medelpad, Ă ngermanland och Ă ngermanna lappmark. LĂ€nstrafikbolaget ansvarar för regionala dagtĂ„g över lĂ€nsgrĂ€nserna norrut och vĂ€sterut SundsvallâĂstersund och SundsvallâĂrnsköldsvikâUmeĂ„ , medan kör tĂ„g StockholmâSundsvallâUmeĂ„, samt nattĂ„g. De Ă„ngermanlĂ€ndska församlingarna , och i ingĂ„r dock i. Det finns tre flygplatser i lĂ€net: , och.
Dessa sammanslogs 1654 till VĂ€sternorrlands lĂ€n bĂ„de gult och blĂ„tt , som 1762 delades i östra delen av blĂ„tt och VĂ€sternorrlands lĂ€n östra delen av gult. Befolkningsutvecklingen i VĂ€sternorrlands lĂ€n 1805â2019 Ă r FolkmĂ€ngd Del i rikets folkmĂ€ngd 1805 245 584 2. LĂ€nets högsta berg Ă€r Solbergsliden i med 594 m och lĂ€ngsta floderna som rinner genom lĂ€net Ă€r med 450 km, - 420 km och 350 km. VĂ€sternorrlands lĂ€n Ă€r ett av , belĂ€get i mellersta östra del, vars Ă€r men dess största ort Ă€r. HĂ€r lĂ€mnas en översikt över VĂ€sternorrlands lĂ€n genom tiderna.
DĂ€refter har det hela tiden utom Ă„ren 1646â1654 funnits ett lĂ€n med detta namn, men det har haft olika omfattning under olika tidsperioder. Under de perioder dĂ„ var residensstad kallades lĂ€net Ă€ven för , och nĂ€r var residensstad kallades det Ă€ven för GĂ€vleborgska lĂ€net. Ă r 1646 delades VĂ€sternorrlands lĂ€n upp i och Hudiksvalls lĂ€n och upphörde dĂ€rför att existera under nĂ„gra Ă„r. GĂ€strikland, HĂ€lsingland, HĂ€rjedalen, JĂ€mtland, Medelpad och Ă ngermanland. GĂ€strikland, HĂ€lsingland, Medelpad, Ă ngermanland och Ă ngermanna lappmark.
GÀstrikland, HÀlsingland, HÀrjedalen, JÀmtland, Medelpad, à ngermanland och à ngermanna lappmark. à ngermanland omfattar Àven , samt större delen av i som dock ingÄr i. NorrlÀndsk uppslagsbok: ett uppslagsverk pÄ vetenskaplig grund om den norrlÀndska regionen. Av Norrlands fem lÀn Àr VÀsternorrland det till ytan sÄvÀl som folkmÀngden nÀst minsta, men samtidigt det nÀst folktÀtaste. Av Àr VÀsternorrland det till ytan sjÀtte största, befolkningsmÀssigt det sjÀtte minsta.
à ngermanna lappmark överfördes 1694 till VÀsterbottens lÀn. Medelpad och à ngermanland, utom och som detta Är överfördes till VÀsterbottens lÀn. à r 1974 överfördes de ÄngermanlÀndska församlingarna , och till JÀmtlands lÀn, varigenom VÀsternorrlands lÀn fick den utstrÀckning som det har i dag. I norr grÀnsar lÀnet till , i vÀster till och i söder till. HÀlsingland, Medelpad, à ngermanland, VÀsterbotten samt , , , och. Mellan 1646 och 1762 förÀndrades dock VÀsternorrlands lÀn flera gÄnger. Ett första VÀsternorrlands lÀn bildades som ett resultat av.
Av det nordligare omrĂ„det hade bildats. NĂ€r grundades 1810 fick det Ă€ven HĂ€rjedalen. De vĂ€stliga landskapen ingick under dessa Ă„r i. LĂ€net har uppvisat en svagare befolkningsutveckling Ă€n landet i övrigt sedan 1930-talet till följd av nettoutflyttning. VĂ€sternorrland Wester Norlanden omfattade frĂ„n 1500-talet de norrlĂ€ndska landen â Ă€ven lappmarkerna â pĂ„ den svenska, vĂ€stra sidan av Bottniska viken, medan Ăsternorrland var en benĂ€mning pĂ„ det finska Ăsterbotten. Medelpad, Ă ngermanland och JĂ€mtland utom ett omrĂ„de sydvĂ€st om som hörde till GĂ€vleborgs lĂ€n.
Dagens lÀnsgrÀnser kan ses i rött. FolkmÀngden var som störst kring Är 1960, och har sedan dess minskat med 16,4 procent fram till Är 2012, vilket innebÀr att VÀsternorrland Àr det av landets lÀn som har haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960. GÀstrikland, HÀlsingland, Medelpad, HÀrjedalen, JÀmtland, à ngermanland och VÀsterbotten utom samt à ngermanna, Ume, Pite och Lule lappmarker. LÀnets folkmÀngd minskade med 10,9 procent Ären 1970 till 2005, vilket gör VÀsternorrland till det lÀn som har haft svagast befolkningsutveckling under den perioden. Torne lappmark ingick under denna period i. Dessutom ingÄr mindre delar av som en mindre del av tillhör och omrÄdet runt.
. NorrlÀndsk uppslagsbok: ett uppslagsverk pÄ vetenskaplig grund om den norrlÀndska regionen. FrÄn 1641 utökades VÀsternorrlands lÀn med , som dittills hade utgjort Ànkedrottning. . .
. . . . .
. . . . .