Vinkeln mellan dem är bra mycket mindre än 180 grader. Det är ovant att sträcka på nacken och konstatera att den allra rätaste linjen, storcirkel, går högt över ens huvud. Åt vilket håll halvmånen är vänd behandlas i kapitel 7. Det brukar vara ganska nära solen, men eftersom det ofta är svårt eller omöjligt att urskilja en komet i dagsljus får man passa på tidigt på morgonen eller efter skymningen. Solen lyser mer på jordens nordliga sida, så från ekvatorn sett syns den hela dagen vara lite norrut. Oftast avviker det någon grad. En annan skillnad är, att jorden är så mycket större än månen att hela månen kan hamna i dess kärnskugga.
På denna schematiska vårbild av vägskälet är solen och månen av tydlighetsskäl ritade större än de skulle se ut och det gäller en del andra bilder också. Det är bara för avlägsna himlakroppar som vår utsiktspunkt på jordytan i praktiken är den samma som jordcentrum. För den absolut tomma månen fanns det strängt taget inget namn. Effekten av detta i kombination med att jordaxelns riktning ändras relativt solens läge gör att tiden för soluppgång och nedgång ändras olika snabbt. Det är ju för att solen lämnar sig efter stjärnorna, som löper åt höger, som den i tur och ordning träffar på dem. Om du sätter kartnålen på Stockholm då får du upp: Latitud 59.
Solen är en medelstor stjärna. Solen var i centrum, hävdade Kopernikus och andra heliocentriker. Precis som med längdgraderna lägger man till N eller S för Norr eller Söder eftersom man kan befinna sig på samma gradtal fast på olika sidor, norr eller söder, om ekvatorn. Den vita dvärgen lyser och är mycket varm men detta beror inte på kärnreaktioner utan på att den drar sig samman. Planeter kan inte synas var som helst på himlen utan går i sina banor.
Eftersom jordbanan runt solen är elliptisk så rör sig jorden med något olika hastighet under året. När inte solen syns är det mellan månen och djurkretsens stjärnbilder man får rita ekliptikan. Med detta instrument mäts solens eller stjärnors höjd över den så kallade sjöhorisonten, som är en mycket god approximation av en fri horisont. Denna tidslängd kallas därför ett stjärndygn. Hur stor refraktionen är beror på fördelningen av temperaturen skiktningen och lufttrycket i atmosfären.
. Men för att en satellit ska kunna ha en så låg hastighet så att den rör sig bara ett varv per dygn måste den ha sin bana långt borta från jorden — hundra gånger de lågtflygande satelliternas avstånd. Senare lär vi oss hur man räknar finare om man behöver det. Den har ännu inte löpt linan ut och gått in i sin bana. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av , beroende på den lokala temperaturen.
Vill du ha en ledtråd sätter du ut kartnålen på Rio de Janeiro i Brasilien för då får du decimalgradsvärdena: Latitud -22. Det brukar också stå att det finns småplaneter, i synnerhet mellan Mars och Jupiter. Stjärnhimlen syns snurra kring den axeln. Vet inte vad han dog av. Höjden över havet Om man inte befinner sig på en jämn yta exempelvis nära havsytan utan på ett högre berg i Sverige påverkas tiden för solens upp och nedgång något.
Ungefär samma stjärnhimmel hade de att titta på som vi, men vi har så mycket annat om kvällarna så att det inte blir av att reflektera så mycket kring vad vi ser på himlen. Medelsoldygnet är valt på så sätt att dess längd är medelvärdet av de sanna soldygnen över ett år. På nordpolen liksom på sydpolen är det således under ett års tid bara en lång dag och en lång natt. Detta inträffar för närvarande i början av januari. Jorden rör sig hela tiden vinkelrätt mot solens riktning.
Uppgången nedgången och skymningen gryningen blir därför utdragen speciellt nära Polcirkeln under sommar och vinter. Det är också bra att kunna känna igen en av stjärnbilderna, nämligen Karlavagnen. Det blir precis i öster och precis i väster bara vid vår- och höstdagjämningarna. Effekten som alstras av solen motsvarar 385 , eller 385 , eller 385 , eller 3,85×10 26 385 000 000 000 000 000 000 000 000 W. I nästa kapitel, Kapitel 7, ska vi göra det för enkelhetens skull. Skillnaden kan förefalla underlig men denna text visar att solens upp- och nedgång är beroende av hur man definierar ett antal faktorer.
Men allt som är längre bort kommer att delta i detta dygnssnurr, som helt enkelt beror på att jorden roterar i rymden och att denna rotation sker så fort att himlakropparnas egna rörelser blir bara små avvikelser från dygnssnurret. Elektrisk växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger dock upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilka i sin tur orsakar norrsken och sydsken se. De inre planeterna är det ännu svårare att placera in i rankinglistan, för de är alltid knutna till solen och är därför i det långa loppet lika snabba som solen, även om de ibland tar sig förbi den och ibland lämnar sig lite efter den. Vi vet att en fullmåndiameter är ganska precis en halv grad. Genom siffror belös han vad som händer i världen. Den kunskapen hjälper oss med identifikationen, för en inre planet syns alltid i närheten av solen. Om objektet bara ser ut som en rörlig prick är det troligen en satellit.