I den stod det bland annat att folket hade rĂ€tt att utse sin regering, handeln skulle vara fri, förĂ€ndringar av landgrĂ€nser fick ej ske om inte invĂ„narna godkĂ€nnde det, kort sagt, en del liberala ett samhĂ€lle dĂ€r individerna kan leva fritt utan att bli styrda av staten demokratiska beslut. Detta gör du genom att klicka pĂ„ bildlĂ€nken som finns under de flesta bilderna. Förtrycket i Sovjetunionen och Ăsteuropa lĂ€ttade och samtidigt skedde ett nĂ€rmande mot vĂ€st. PĂ„ detta sĂ€ttet kan man se hur kalla kriget skulle kunna delas in i tre perioder. I augusti samma Ă„r var 2.
Alltid försöker man se till sitt eget bÀsta. Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 dÄ steg fram som en maktfaktor i Asien. Efter honom valdes Harry S. Gorbatjov insÄg att det kommunistiska Sovjetunionen var tvunget att förÀndras, bÄde politiskt och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning. Strider pÄgick hela tiden fram och tillbaka över den 38:e breddgraden. Ett annat skÀl till att Sovjetunionen reagerade som de gjorde var att amerikanerna och britterna ville slÄ ihop sina ockupasionszoner och pÄverka dem med sin idé om demokrati, det gillade sÄklart inte Sovjetunionen. I gengÀld fick landet behÄlla sin sjÀlvstÀndighet.
Litteratur: Geir Lundestad, Ăst, vĂ€st, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1996 Li Bennich-Björkman m. Livlina I februari 1948 ville de icke-kommunistiska, tjeckiska regeringsmedlemmarna att presidenten skulle ordna val i förhoppningen att kommunismen skulle besegras. Eisenhowe hade bestĂ€mt sig för att avsluta krige. LandgrĂ€nser I augusti 1941 trĂ€ffades de tre allierade ledarna Roosevelt, Churchill och Stalin pĂ„ ett krigsfartyg och skrev en principdeklaration till vĂ€rlden efter kriget. HĂ€r berörs begreppen: kalla kriget, ideologi kalla krigets ideologier , terrorbalans, JĂ€rnridĂ„n, Trumandoktrinen, dominoteorin, krig via ombud, neutralitet, rekordĂ„ren, östblocket, vĂ€stblocket, folkhemmet, Sverige under kalla kriget. Modern historieforskning framhĂ„ller dĂ€remot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av nĂ„gon enskild sida.
Vem var det egentligen som startade det? Ăkat hot om kĂ€rnvapenkrig Under 1960-talet hĂ„rdnade konflikten mellan öst och vĂ€st Ă€ven pĂ„ andra stĂ€llen i vĂ€rlden. Ăverenskommelsen var att de skulle hjĂ€lpa varandra om de blev anfallna men det var ocksĂ„ ett meddelande till Sovjetunionen, vi har ögonen pĂ„ er. Berlinmuren stod i 28 Ă„r som en symbol för kalla kriget och uppdelningen av Europa i det demokratiska vĂ€st och det kommunistiska öst. Vem var den drivande aggressiva parten? I den hĂ€r artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott. Kapprustning och terrorbalans Under slutet av 1940-talet utvidgades och spreds det kalla kriget frĂ„n Europa till Asien. Marshall beskrev kommunismen som ett ruttet Ă€pple som skulle sprida sig Ă„t alla vĂ€derstreck.
Litteratur: à ke Holmberg, VÄr vÀrlds historia, Natur och Kultur, 1990 Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006 Li Bennich-Björkman m. DÄ ville Sovjetunionen Àven ha Polen att sprida sin ideologi och makt till. Detta uttalande, som fick benÀmningen Trumandoktrinen, kom att bli vÀgledande för amerikansk utrikespolitik under efterkrigstiden. BaltutlÀmningen 1 januari 1946 dÄ Sverige utlÀmnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra vÀrldskriget. à ren efter krigsslutet skÀrptes dÀrför motsÀttningarna mellan stormakterna.
Och för dem var det sjÀlvklart att demokrati var obönhörligt förbundet med marknadsekonomi och kapitalism. Sovjetunionen svarade senare 1955 genom att skapa Warszawapakten som var en liknande försvarsallians mellan de kommunistiska staterna. Det mÄste framgÄ tydligt vem som skrivit texten och varifrÄn materialet kommer inkl. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ mutually assured destruction var att ingen part skulle kunna slÄ ut den andra innan den hann reagera. Efter nÀstan ett Är av stridigheter ville varken Stalin eller Mao skicka flera trupper till Korea och Mao försökte dÄ förklara att amerikanerna borde dra sig tillbaka över grÀnsen vilket amerikanerna struntade i.
De viktigaste idéerna i ett politiskt system. Enligt denna ideologi var det sjÀlvklart att hela vÀrlden gick mot det kommunistiska samhÀllet enligt och schema. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjÀlpa utlÀndska regeringar som hotades av kommunismen. UtmÀrkande för den postrevisionistiska teorin Àr att endast analysera de bÄda lÀndernas drivkrafter för sin respektive politik, medan frÄgorna om skuld och ansvar lÀmnas dÀrhÀn. Uttalanden om skuld och ansvar bygger ju pÄ, eller hÀnger samman med, vÀrderingar av resultaten av den förda politiken. Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags , dÀr de bÄda sidornas kÀrnvapen hindrade den ene frÄn att anfalla den andre eftersom de dÄ ocksÄ skulle utplÄna sig sjÀlva. Artikeln Àr skriven av Carl-Henrik Larsson och finns pÄ Nordisk Filatelis hemsida för frimÀrkssamlare.
En brĂ€nnpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade delats i tvĂ„ halvor - VĂ€stberlin som kontrollerades av vĂ€stmakterna och Ăstberlin som kontrollerades av Sovjetunionen. Som stöd för denna tolkning anför man bland annat som sĂ€gs ha varit mer riktad mot Sovjetunionen - som en varningssignal - Ă€n mot. Det blev bĂ„de blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Dessutom ansĂ„g Stalin att kapitalisterna inte skyr nĂ„gra medel för att öka sin del av vĂ€rldsmarknaden. Förklara vad som menas med det. Precis som för de bĂ„da vĂ€rldskrigen - och för övrigt de flesta historiska hĂ€ndelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget.
Förhoppningen kan vara att en ökad stridsförmÄga ska avskrÀcka andra lÀnder frÄn provokationer, sÄ att krig kan undvikas. Gulag existerade fram till 60-talet, sÄ lÀnge som det ansÄgs nödvÀndigt för att Sovjetstaten skulle överleva. De tre stora Roosevelt, Churchill och Stalin var de tre stora allierade ledarna under andra vÀrldskriget. Stalins död ledde till en period av politiskt tövÀder Tankar pÄ fredlig samexistens fanns Àven pÄ det storpolitiska planet. De tvÄ stormakterna bestÀmde att tomrummen inte skulle fyllas efter britterna.